Kinshasa: Den upp-och-ned-vända staden
Poliserna här i Kinshasa är överallt. Dels på flygplatsen där jag fick ett hyfsat besvärligt välkomnande av dem. För tyvärr är det så. Polisen här är långt ifrån synonym med vad jag är van vid. Deras egentliga uppgift, att upprätthålla allas rättssäkerhet, är omvänd till det motsatta. Här i Kinshasa lever polisen ett fullständigt laglöst liv. Människor fruktar dem.
Häromdagen, på väg till ett barnhem, passerade vi en grupp på kanske trettio uniformerade poliser - alla i färd med att välta en minibuss. Jag förstod ingenting. Efter en något svårtolkad utläggning från min vän Armand fick jag ett skrattretande svar:
- Bussen har förmodligen inte servats på länge.
Och skrattretande är det. Det finns inte en bil här i stan som någonsin kan ha genomgått en fullständig service. Med undantag från alla fräsiga FN-jeepar utgörs stans bilpark av gamla secondhandvrak från Europa och USA. Hemma i väst har de inte fått köras på flera år, men när de skeppats hit blir de plötsligt kördugliga och används tills sista motorhaveriet verkligen inte går att åtgärda, inte ens genom att tro på högre makter.
Sanningen ligger nog snarare i att föraren till den välta minibussen inte haft lite småpengar i fickan. Här tar poliserna ut den lön de egentligen borde få, direkt från dem de egentligen ska backa upp: medborgarna. Och det sker helt öppet. Överallt är dem, mellan bilar och arbetande gatubarn, småpratandes med allt och alla.
Och så plötsligt är den där. En öppen handflata viftandes efter pengar. Offret, vilket kan vara vem som helst, gör många gånger sitt bästa för att prata sig ur situationen. Att förhandla med någon som har ett tungt automatvapen hängande över axeln är dessvärre inte helt lätt. Så handen åker ner i fickan. Förhoppningsvis finns där någon sedel. Och i en handklappning kläms den in, som for att säga "jag vill inte ha problem, låt mig gå". Ofta slutar det just här. Ibland inte.
På vägen hem från barnhemmet kunde jag räkna till inte mindre än 13 upp-och-ned-liggande fordon, som små skalbaggar liggande på rygg, oförmogna att vända på sig. När vi hoppat av för att byta buss fångade ett pysande oväsen min uppmärksamhet. Jag vände mig rakt mot en svettig polis, i färd att skära sönder bildäck med sin bajonett. Bilens förare syntes inte till. Jag vände mig mot Armand för en förklaring.
- Det finns ingen förklaring, mumlade han. Sedan gick vi vidare.
Att skära sönder bildäck är ett straffbart brott i Sverige, och i de flesta andra länder förmodar jag. Här i Kongo är det polisen som är gärningsman. Att de står för en stor del av brottsstatistiken ser jag varje dag. Vad jag inte ser är det värsta - våldakter och mord. Sen är det just det, och det glömde jag, det finns ju ingen brottsstatistik.
Intressant. Men glöm inte bort att det i grunden inte är polisernas fel, faktiskt. Det är ju (som det verkar, jag är inte direkt insatt) något grovt strukturellt fel. De är ju inte så att poliserna är födda onda, de har blivit formade till vad de är och vad de gör. Felet ligger tror jag hos de som leder landet, och de som ledde landet men som övergav det (fransmännen för 59 (?) år sen).
Bra skrivet btw, gillar de små konversationerna du skriver ned!
Min kommentar försvann, skriver igen;)
Intressant och bra skrivet! Men man får inte glömma bort att det egentligen inte är polisernas fel. Det gör ju som de gör av anledning. De är inte födda "onda", det är ngt som format de till vilka de är och vad de gör. Jag tror att nästan vilken kongoles som helst skulle bete sig liknande bara de fick den chansen o den makten det verkar innebära att vara polis i kongo (är ju inte så insatt i kongo..). Poliserna, liksom alla andra, vill ju bara ha pengar, och får de sin skitlön och har sina korrumperade chefer, så är det klart att de också kommer ta till dåliga metoder för att få utökad lön. Det är som i Indien, bara det att de inte är lika öppna med det här. Och felet till att korrumption ens uppstod ligger väl i frankrike, eller iaf det frankrike som för 50 (?) år sen övergav kongo (inte för att jag vet precis hur de gick till, men kan tänka mej att de i princip bara stack iväg).Sen kan man bli förbannad på all skit som finns nu, och skylla på olika personer och regeringar, men det är inte så konstigt att kaos föds ur kaos.
btw, gillar de konversationer du skriver ned!
over and out
ok, nu kom båda med, men va fan, läs bara den andra ;)
Tack erik...
Du har så rätt så rätt: att allting bottnar någon helt annanstans än hos polisen. Detta är ju trots allt bara ett exempel. Möjligen vinklat lite väl mycket till polisernas nackdel, men ändå, det är vad jag ser. Sen är inte min avsikt att presentera några djupare slutsatser, de behåller jag för mig själv. Att du som läser känner dig så pass intresserad/engagerad att du drar slutsatserna själv betyder jättemycket. Det är precis det som är meningen. Så tack. Och fortsätt jättegärna dela med dig. Skulle verkligen älska att höra vad du gör/upplever i Delhi...
:D
haha, dra slutsatser är ett fint ord, men det kan man väl kalla det om man vill ;)
Jag har haft mkt annat o tänka på de här veckorna (snart två månader..fan va tiden flyger), men jag hör ju både från pappa och andra jag snackar med att korruptionen är jävligt utbredd här. Och det gäller inte bara, och drabbar inte bara, de fattigaste, alla påverkas ju av det. Tex blir de ju jävligt svårt när man som i pappas jobbs fall ska komma o etablera sig här, med inställningen (måstet) att inte muta. Allt blir jävligt mkt svårare då, de finns så många personer som har lite makt och kan stoppa upp saker. Men de är ju lite av ett "lyxproblem", men som sagt bara ett exempel.
btw, hörde en intressant grej igår. Mina föräldrar va på lunch med bland andra ngr som bor i Mumbai. Där är slummen mest utbredd, mkt mer där än i Delhi. Det intressant är att slummen funkar jävligt bra. I princip ingen brottslighet (faktiskt) och folk tjänar pengar så de klarar sig. Visserligen för lite för att ta sig ur slummen, men för att leva där och leva relativt bra. Så allt är relativt ;)
hoppas du får ner FC Djursholmtröjorna, jag har tyvärr inte så mkt pengar jag kan dela med mej av, måste spara till la france. men du hittar säkert nån som kan hjälpa det.
ciao
Häftigt, att slummen mer eller mindre fungerar, det har jag aldrig sett förut...
En dag kommer jag till Indien också!
Men först ses vi i Stockholm i jul... :D
