inafrica

Jag tänkte att det kanske vore kul för er att höra hur en vanlig dag här i Kenya ser ut, därför drar jag nu vad jag gjort idag.

Vid 7.45 ringde klockan och efter en snabb dusch gick jag för att äta frukost och prata med min grupp som jag halv nio hade redovisning med. Vi pratade om korruption och mänskliga rättigheter i Kenya, det gick nog bra tror jag. 

     Efter den första lektionen som var samhällskunskap, var det dags för geografi. Jag har nog inte haft det så tråkigt på mycket mycket länge och jag kämpade för att överleva den olidligt långa timmen. Lektionen innan lunch var det gympa med vår norska lärare och vi delade upp oss i två ungefär lika dåliga lag. Jag fick äran att vara målvakt och räddade alla mål förutom ett självmål.

      Hungrig som jag alltid är när det är dags för lunch kastade jag mig över maten klockan 12. Maten är för övrigt är mycket bra här. Som vanligt är det alltid några som klagar, men då allt är hemlagat (köttbullarna rullar de själva!!), så förstår jag inte riktigt varför de ständigt rynkar på näsan.

     Idag är en skön dag då jag alltid har två håltimmar efter lunch. Dessa tillbringades vid poolen och så hann jag göra fransk läxan i sista stund.

     Efter franskan var skoldagen schlut och Daniel, Josefin och jag skulle gå och prova sportklubbens, som ligger mitt emot vår skola, lilla café. Vi hade hört att de skulle ha glass och dessutom riktigt låga priser. Med hög förväntan satte vi oss i eftermiddagssolen med utsikt över klubbens kricketplan, men bättre än så blev det inte. Till att börja med hade de bara en meny vi alla fick dela på, iof inte så farligt och vi blev glada när massa goda och billiga alternativ fanns där. Massa olika glasssorter och bara 5 kr/kula avgjorde för mig. Josefin ville ha en brownie och Danne en cheseburger. När sedan servitrisen kom och Josefin och jag skulle beställa blev svaret; ?sorry, we don´t have that?. När vi efter ett flertal försök insåg att det i princip bara var Dannes cheseburger som de hade av alla de oräkneliga gosaker på menyn insåg vi vårt misstag och beställde varsin ?fresh mango juice? istället. Här i Nairobi kan man nämligen inte räkna med att de har det som de utger sig för att ha. Istället för att fråga vad de inte har i menyn ska man fråga vad de har, något jag aldrig kommer att vänja mig vid. När jag frågade när de skulle få alla goda glassorter menyn skrek ut så var svaret; ?if we´re lucky, in a month or two?.

     Hur som helst mangojuicen kom först. Det servitrisen hade på en bricka och som skulle kallas färsk mangojuice fick oss att skratta. Två små plastförpackningar med sugrör och två glas, som ställdes framför oss, och sedan togs bort direkt som bara för att visa att de hade glas. När vi sörplat i oss den ljumna mangojuicen så kom Dannes beställning in, eller egentligen inte. Det som ställdes framför honom fick oss att aldrig mer återvända till annat än massage på sportklubben. Servitrisen hade till och med frågat om han ville ha pommes-frites eller sallad till burgaren, så vi kan fortfarande inte förstå hur samma servitris senare kom ut med en tallrik slafsig pasta. Vi höll masken och Danne åt upp. När vi sedan fick notan hade de tagit betalt för tre juicer istället för två.

     Utan en enda shilling i dricks gick vi till Kibera (kåkstaden) och köpte varsin nygrillad majskolv istället. Alltså bättre i världens fattigaste slum än i Nairobis finaste sportklubb, hm? 

     Trötta kom vi hem lagom till middagen klockan sex, som jag inte åt så mycket av efter all majs. Under middagen bad våra internat föreståndare mig och två till att berätta om hur fantastiskt dykning är. Detta för att locka alla att ta dykcert i Mombasa dit vi åker om drygt en vecka för höstlov. Det blev uppskattat och just innan läxisen (19-21, obligatorisk läxläsning varje vardagkväll) så erbjöd sig Gustaf att lägga in lite musik på min dator. Har så bra musiksmak den grabben, efter jag lärde känna honom är min dator full med 1600 låtar, till skillnad från de 70 jag hade innan. Efter två timmars pluggande gick jag till matsalen och tryckte lite mackor innan det var filmtime. Babel blev det på Sofies rum. Nu sitter jag här, som alltid på kvällarna, och försöker hålla någon slags kontakt med alla er.

Alla dagar är väldigt olika, men detta var trots allt ett exempel. Ska bli skönt med några timmars sömn?

Lala salama.    (Slå upp det, eller lista ut det som Erik redan gjort. Eller hur Erik?)