18 DAGAR kvar
Kommer ni ihåg ett av de första inläggen på den här bloggen? 13 augusti förra året skrev jag att min flyttlåda med assistans av Johanna var packad inför året i Kenya. Idag skickades lådan tillbaka till Sverige. Mitt rum ser nu ganska tomt ut, sorgligt, men det är skönt att ha blivit av med allt skräp jag har samlat på mig under året. Vad som däremot är riktigt jobbigt är att högtalarna och basen jag köpte i höstas var tvungna att packas ned i lådan, och även grannen Gustafs. I grabbarnas korridor ekar nu tomheten och saknaden av all musik som inte längre kan spelas, möjligen till tjejernas vardagliga lättnad, men till vår allas förfestliga förfäran inför de sista helgerna. Min lilla Macs inbyggda högtalare gör så gott de kan, men det räcker tyvärr inte långt.
Hade nationellt prov idag i FRANSKA. En vacker dag ska jag f-n i mig lära mig det förbaskade språket. Herregud vad omöjligt det känns ibland.
Men en bra sak! Som vissa av er vet var vi i Rwanda under påsklovet tidigare i år. Jag passade då på att skriva ett kort reportage som nu är publicerat för allmän beskådan. Kopiera eller klicka på länken nedan:
http://bakomrubrikerna.se/visaartikel.asp?ID=1900
Tyvärr blev det något missförstånd, och därför är väll det gröna trafikljuset kanske inte den bild som jag hade önskat använda i anslutning till texten. Men enjoy själva läsandet!
Lake Magadi
Massajgrabbar
Sista resan...
Igår var vi på heldagsutflykt vid Lake Magadi, vilket är ett område två timmar härifrån, precis på gränsen till Tanzania. Det var riktigt vackert och helt öde, med undantag från några massajer lite här och där. Lake Magadi är en mycket saltrik sjö (botten är bara salt), och det var dessutom extremt varmt i vattnet. Vi hittade några varma källor där vi doppade oss. Det kändes som att lägga sig i en kastrull precis innan den ska börja koka. Ca 70 grader var det, och vi blev helt röda och groggy när vi gick upp ur vattnet. Men tydligen ska det vara riktigt bra för kroppen. Någon sa att det finns människor som betalar hur mycket som helst för att komma till dessa typer av källor och rena sig. Efter de varma källorna letade vi upp ett stort träd mitt på savannen. Där packade vi upp vår picknick och åt lunch. Några massajpojkar stod på säkert avstånd och studerade oss noga under hela timmen vi åt. När vi sedan var mätta gick vi fram och gav dem resten av pastasalladen, brödet och de kokta äggen. Med gott samvete åkte vi sedan hem... Det var min lördag.
Personalen och jag på min praktikplats
I lördags var jag på min praktik i slummen - barnhemmet där jag volontärarbetar. Det var riktigt jobbigt att gå upp halv åtta, bara några timmar efter att ha varit ute i Nairobis galna nattliv. Men jag tog mig dit och det var det värt. I sex timmar, mellan nio och tre var jag där och han med mer än vad jag nånsin skulle kunna skriva här. Bra är att jag nu är INTE BEHÖVER åka dit mer, mina 20 praktiktimmar är redan avklarade, men förmodligen blir det minst några fler besök trots allt. De skulle verkligen bli besvikna om jag inte kom.
Kära vapendragare ? idag är det exakt en månad tills jag tar planet hem till Sverige!
Majstanten
Valborg och lite till
Hade en riktigt slapp och skön långhelg förra veckan. I onsdags, på valborg, var det först traditionsenligt stor brasa här på skolan. Sedan bar det av för några av oss till fotbollspubben Jippseys där det vankades fotboll. Jag är ju inte så jätte tänd på engelsk fotboll, men efter ett tag stod faktiskt även jag och skrek lite också. I och för sig jublade jag säkert när båda lagen gjorde mål, men huvudsaken är ju att man känner in stämningen. Stället kryllade nämligen av massa KC som de heter. KC är förkortningen av Kenyan Cowboy, med det menas vita kenyaner som bott i Kenya flera generationer tillbaka. Ofta speciella personer, mer ska jag inte säga. De övriga dagarna varvades med glass, film, och schtekning vid poolen.
Men nu är det slut på det roliga. Plugget är igång, och det ser ut att bli mycket under maj. Bra är iaf att jag kommit igång hyfsat med träningen efter en hel del slappa veckor nu under våren. Jag blir verkligen mycket piggare när jag rör på mig. Inte för att jag kommer att fortsätta träna så seriöst när jag kommer hem. Men hemma har man ju ändå vardagsmotionen, tar sig till skolan varje dag, irrar runt i stan osv. Här i Nairobi funkar det inte på samma sätt. Den enda vardagsmotionen vi får är när vi går till köpcentret Junction 300 meter härifrån, eller ännu värre, majstanten som säljer grillade majskolvar cirka 30 meter utanför skolan! Dessutom kan vi ju inte gå själva utanför skolområdet efter halv sjutiden på kvällen, när det blir mörkt. Då måste vi ta oss runt i bilar pga kriminaliteten.
Allt för mieg?
